Köp av soffa var "the mission" och visst blev det soffa men låna släp på Ikea blev det inte.
Vi har gjort det två gånger innan och det har gått hur fint som helst utan att vi har behövt boka och det såg onekligen lovande ut när vi kom dit.
Eftersom de flyttat på utlämningsstället för släpen gick vi in i butiken och när vi förstod att det var utanför så sa en i personalen vi frågade att vi nog inte behövde boka innan vi plockade upp och betalade soffan.
BIG MISTAKE, där stod vi med soffan och fick inte ut något släp för att alla var bokade. De sa att det är nog inga problem för vid elva ska alla släp vara inlämnade så då blir det nog lediga. Men de fanskapen var ju också bokade, men det kunde de inte se. Jag var inte helt nöjd i det läget kan jag säga!
SUCK!
Som tur är kom svärfar, räddaren i nöden, med ett släp han lite kvickt var och hyrde och hjälpte oss. Detta resulterade även i att jag slapp köra släp, vilket var mycket tacksamt!
Jag fick och göra sedan.
Var och hämtade barnen och Stora E åkte iväg på fotbollsträning och sedan vidare till en kompis. H tog med sig lilla E till sina föräldrar och jag spenderade över 6 timmar med att montera ihop soffan.
I vår familj är det jag som monterar Ikea-inköp. Detta är ren självbevarelsedrift. Jag och H fungerar inte att montera tillsammans, vi har försökt, och H är inte lämpad att montera själv då han tycker att monterings-anvisningar är lite överkurs.
Är mer av inställningen: "Äh, det kan väl inte vara så svårt" och så sätter han igång.
Alla som någonsin har monterat Ikea-möbler VET att man måste följa Ikeas anvisningar till punkt och pricka.
Och eftersom soffan var ett rätt stort projekt kändes det som att jag gjorde bäst i att göra det själv. Fick lite hjälp med att haka i delarna i varandra, men annars är allt mitt verk!
Är allt lite stolt och j-vligt nöjd med att jag klarade det utan att bryta ihop ;-)
Det blev en två-sits soffa, Kivik, med två schäslonger.
Igår och idag har jag jag så ont i kroppen, undrar om jag håller på att bli gammal ;-)
Bilden är väldigt mörk, den är tagen med mobilen på kvällen. Ska se om jag kan få till en bättre bild snart.
Jag avslutar med en kommentar från stora E: "Mamma, du är den tjockaste mamman jag vet."
Min älskade lilla pojk, tur att han sa det med glatt humör :-p
Undrar om det är nu man ska hitta motivationen och ta tag i träning och bantning :-o
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar